Många hävdar att våra företag och organisationer idag är inne i ett epokskifte. Ett starkt ord som står för att allting förändras från teknologi till värdeskalor. Vad vi säkert vet är att det pågår stora omställningar.

• Kunskapsinnehållet ökar i såväl varor som i tjänster; allt fler - organisationer och individer är beroende av kunskap för sin utkomst.
• Varor och tjänster påverkas allt mer av umgänget med kunden.  Det räcker inte med kunskap. Det krävs också förmåga att arbeta kundvärdebaserat, att hjälpa kunden att bli bättre
• Organisationer samarbetar alltmer, inte bara i produktionen utan också i ett utbyte av tjänster och kunskap. Gränserna luckras upp och människor måste ständigt se möjligheter i nya samarbetsformer
• Förändringstakten blir allt högre, förbättrings – och utvecklingsarbetet tar alltmer utrymme samtidigt som marginalerna minskar resursmässigt.
• Arbetstakten och kraven ökar, värderingarna ställs på sin spets. Konsekvensen av detta blir att företagets ledarskap ständigt måste utvecklas för att möta de nya förutsättningarna.
• Tidsaspekten blir allt viktigare i vårt ”höghastighetssamhälle”, möjligheterna till reflektion och eftertanke blir allt färre och knappare. Möjligheten att genom dialog skapa utveckling och lärande ur vardagens frågor går till spillo.

Många människor i organisationer och företag upplever ett tomrum. Det saknas tid och plats att stanna upp och reflektera över vad man håller på med och om de prioriteringar man gör är de riktiga. Frågan om man verkligen agerar utifrån att skapa värde för kunden ställs alltför sällan. Behovet av att få bli lyssnad på och få chansen att dela med sig av sin situation, tankar och idéer är stort. Det finns en önskan om att bli tagen på allvar i den situation som man är i och att verkligen känna sig delaktig i det som skapar värde för kunderna. Att känna att det finns en omtanke i arbetsklimatet och att veta att man är betydelsefull på arbetsplatsen. Det saknas utrymme för ledarna att prata sig samman om vad som är viktigt just nu och behöver prioriteras. Det saknas förståelse mellan avdelningar. Drivkraften och motivationen är på väg att sina. Samspelet mellan struktur och kultur blir allt viktigare. Varken strategi eller struktur leder till framgång på egen hand. Det är människorna i systemet som avgör. Det är människors kompetens, engagemang och arbetsglädje som ger energi och liv i en organisation med andra ord den kultur som människorna gemensamt bidrar till och verkar i.

Tre nyckelord som är avgörande vid en kulturförändring:
• Tid
• Kommunikation
• Delaktighet 

För att vilja starta en kulturförändring måste vi människor ha ett tydligt varför som vi förstår och accepterar. Utan en tydlig struktur och verkliga skäl att förändra så kommer ingen förändring att ske.
Det finns alltid en trygghet i det gamla, även om det inte alls är bättre. Att acceptera det nya är oftast lättare än att lämna gamla beteenden.
Ledarnas intresse, engagemang och förmåga att vara ett föredöme när det gäller den önskvärda kulturen utifrån den satta strukturen är den enskilda faktorn som har största betydelse för att det framgångsrikt ska gå att skapa eller förändra en kultur.